Hur Harvard referenssystem fungerar

Harvard referenssystem

Varför man bör referera

Innan man går djupare in på hur Harvards referenssystem fungerar bör man förstå vikten av att referera. Att referera innebär att man hänvisar till den författare som har skrivit den mening eller det argument som man hänvisar till i sin text. Förutom att detta ger texten en större trovärdighet så ger det läsaren möjlighet att lära sig mer om informationen genom att ta sig till källan direkt och läsa vidare därifrån. Svenska studenter får redan under gymnasietiden göra detta även om det inte sker fullt ut först man studerar på högskola eller universitet. Desto högre upp i studierna man kommer desto viktigare blir det att man gör det på ett korrekt sätt. En källa behöver inte alltid vara en bok, utan kan vara en hemsida, en dokumentär eller annan typ av skrift.

Att referera till någon är inte något man gör bara för att vara snäll utan det är faktiskt så att det inte är tillåtet att använda sig utav någon annans information utan att hänvisa till den. Att kopiera någon annans text utan att berätta vart den kommer ifrån är plagiat och kan få oanade konsekvenser, för en studerande kan detta betyda avstängning från studier. Att referera är egentligen något man bör göra så ofta man inte använder sig utav egna analyser eller reflektioner som inte grundar sig på någon annans idéer.

 

Hur man ska referera enligt Harvards referenssystem

Det allra vanligaste referenssystemet som man brukar använda sig utav kallas för Harvards referenssystem och detta då det började med att det användes på Harvards universitet redan på 1800- talet. För att kunna genomföra en korrekt referenshantering så måste man följa en uppsättning av regler som grundar sig på detta system. 

När man börjar referera i den löpande texten så refererar man på flera olika sätt. Exempelvis så börjar man inledningsvis ett argument från en författare med att skriva på följande sätt:

Johansson (2015) skriver att…
Enligt Johansson (2015) så…

Sedan avslutar man denna mening med att referera till författaren igen genom att precis efter att man tagit upp författarens synpunkter och avslutad mening eller stycke, dock innan avslutande punkt, återigen skriva författarens efternamn och referensens årtal på följande sätt:

…(Johansson, 2015).

I vissa fall skall man gärna vara mer noggrann t.ex. när man har skrivit ett citat, i dessa fall vill man gärna veta vilket sidnummer som har använts och då skriver man det på följande sätt:

…(Johansson, 2015, s.123).

 

Flera författare

När det i källan har funnits flera författare så bör man referera till dessa på korrekt sätt. Efter en avslutad mening eller stycke så gör man detta på följande sätt:

…(Johansson & Arvidsson, 2015).

Det är viktigt att man använder sig av ampersand-tecken och inte skriver ut ”och”, vilket inte stämmer överres för de reglerna i Harvards referenssystem.

Har källan tre författare så gör man detta på liknande sätt:

…(Johansson, Josefsson & Arvidsson, 2015).

Skulle källan ha fler än tre källor så ska man använda sig av uttrycket ”Et al”, som är latin och betyder med flera. I praktiken skulle det se ut så här:

…(Johansson et al. 2015).

 

Övriga referenser

När man inte hänvisar till en bok utan t.ex. en webbplats, så refererar man till denna genom att skriva med organisationen bakom webbplatsen. Låt oss säga att vi hämtat ut information från SAABs hemsida. Organisationen används i detta fall som författare och man kan skriva det på följande sätt:

…(SAAB AB, 2015)

 

Referenslistan

När denna essentiella del av referenshanteringen är gjord så är det väldigt viktigt att man har med en referenslista i slutet på rapporten, i bokstavsordning, på samtliga källor man har använt sig av i rapporten. Referenslistan bör återfinnas längst bak i rapporten, dock skall eventuella bilagor komma efter denna. I denna del av referenshanteringen så är regeln att man skriver enligt denna mall:

Efternamn, förnamn. (året) skriftens namn, plats: förlag.

 

Så här kan det se ut i praktiken med en eller två författare:

Johansson, P. (2015) Organisationsteori, Stockholm: Bonniers.

Johansson. P & Arvidsson, K. (2015) Hur man skriver en rapport, Norrköping: Norstedts.

 

Fler författare:

Johansson. P., Arvidsson, K. & Josefsson, T. (2014) Projektledning: En organisatiorisk fördjupning, Malmö: Natur och Kultur

 

Webbreferenser:

SAAB AB. (2016) Nya Jas når oanade höjder. http://www.saab.se/ [Datum när artikeln hämtades. Ex 2015-02-10]