Referensguiden - Så refererar du

Referensguiden - Så refererar du

Vad är referenser?

De allra flesta som studerar eller har studerat på högskola eller universitet, har någon gång behövt referera. Detta blir viktigare ju högre nivå studierna ligger på och i de flesta (men inte alla) kurser på högskolenivå så krävs det att man refererar i sina inlämningsarbeten. Det handlar helt enkelt om att man redovisar vilka källor som man har använt i sitt skolarbete. En referens är en källa till information, och det kan vara nästan vad som helst (hemsida, bok, artikel, dokumentär, osv). Om du får information genom att prata direkt med en person så är det källan, och denna källa måste du referera till i din text för att visa att det är just därifrån som informationen kommer. Det kan låta jättekrångligt och avancerat, men det kommer att bli enklare ju fler gånger du gör detta. 

 

Varför ska man referera?

Den främsta orsaken till att du ska referera är för att det inte är tillåtet att använda information utan att visa vart du har fått den ifrån. Du får till exempel inte kopiera en text och använda den som din egen, utan det krävs att du skriver om texten samt berättar vart den kommer ifrån (vem som skrivit den), för annars plagierar du någon annans text. I skolarbeten leder plagiering vanligen till att arbetet blir underkänt, men det kan även bli andra följder så som avstängning från studier under en viss tid eller fråntagning av studiemedel. Ett annat skäl till att referera är att påvisa att du tagit del av mycket information inom det område du skriver om. Har du många källor känns texten i vissa fall mer trovärdig. Du ger också läsaren möjlighet att läsa vidare om de hittat någonting i din text som intresserar dem, genom att du visat vart du hittat informationen och därmed vart de kan läsa mer om det. Även inom andra områden (programmering, musikproduktion, arkitektur, maskinteknik) är det vanligt att referera vart man fått informationen ifrån. Datastudenter vid högskolan i Skövde har goda erfarenheter ifrån att referera vart de fått kod ifrån. Inom musikproduktion är det även viktigt att inte plagiera eller kopiera andras musikstycken, detta vet studenterna som läser vid LTU i Piteå.

 

När ska man referera?

Det är egentligen lättare att berätta när man inte behöver referera. Om du använder dig av sådan information som anses som allmänt känd inom området, behöver du inte hänvisa till någon källa. Det kan vara svårt att avgöra vad du behöver referera och inte, men lättast är väl att tänka att om du hittar informationen någon stans – på internet eller i en kursbok – då berättar du helt enkelt vart du hittade den. Skriver du om sådant som du redan vet och inte hämtar från någonstans så behöver du oftast inte referera, om du inte vet själv att du fått informationen från ett specifikt ställe. Annars kan det vara en bra idé att helt enkelt ta för vana att referera allt som du är osäker på, förutom just egna tankar och sådant som inte har någon specifik källa.

 

Hur refererar man?

Refereringen i själva texten är ungefär som en källförteckning, men kortare. Om informationen kommer från en bok så kan du skriva författarens efternamn och vilken eller vilka sidor som du hämtat informationen ifrån, resten kommer sedan att finnas med i källförteckningen så genom att kolla efter författarens namn så hittar man källan till informationen. Är källan en hemsida så skriver du namnet på hemsidan samt vilket årtal artikeln/texten du läst är ifrån. Finns det en författare så skriver man helt enkelt författarens namn, annars skriver man namnet på hemsidan eller publikationen eller vad det rör sig om. Utöver detta kan man behöva skriva sidnummer, ifall det handlar om en längre text eller en bok eller liknande. Då skriver man författarens namn och sidnummer, till exempel ”Svantesson, s. 156” eller ”Ahl, s. 69-74”. Är det flera författare så skriver du förstås med alla. 

 

Källhänvisning, källförteckning, referenslista...

Utöver refereringen i själva texten så avslutar man alltid med en källhänvisning. Källhänvisningen kan ha olika namn. Den kallas även källförteckning, litteraturförteckning, referenslista och litteraturlista. Detta är alltså en sammanfattning av vilka källor som du använt dig av i texten. Här behöver du bara nämna varje källa en gång och inte varje enskild gång du använt källan, men om du exempelvis har använt en bok som referens på flera ställen i din text, så skriver du här med alla sidor du har använt. I din text står alltså ”sid 35” på ett ställe och ”sid 15-17” på ett annat och ”sid 88-89” på ett tredje. Här skriver du istället bara vilken bok du har använt dig av och inte sidorna. En annan skillnad är att du i texten bara skriver ut en del av källan, som en förkortning, till exempel författarens efternamn och sidnummer. I källförteckningen skriver man i princip all information om källan, så som vilket år den gavs ut eller publicerades, vilken utgåva det är (om det gäller litteratur) och så vidare.

 

Litteratur med en eller flera författare

I källförteckningen tar du med författare, titel och årtal. Utöver detta beror det på vad det är för typ av källa. Enklast är det när det gäller en bok med en författare. Du använder då författarens efternamn och första bokstaven i förnamnet. Vill man skriva ut förnamnet så går det också bra, men efternamnet skrivs först. Tänk också på att göra likadant i alla referenser. Använder man sig av litteratur med flera författare så är det enklaste att hålla sig till att bara skriva första bokstaven i förnamnet. Man skriver bokens titel, utgivningsår, vilken stad (Stockholm, Göteborg, Lund, mm) den gavs ut i samt vilket förlag. Finns det flera upplagor av boken så skriver man även med vilken upplaga man har använt sig utav. Om den begagnade kurslitteraturen har flera författare så skrivs alla med.

 

Muntliga källor

Även muntliga källor, så som telefonsamtal eller intervjuer, ska skrivas med i källhänvisningen. Där skriver du helt enkelt vem som är källan; namnet på personen du pratat med, samt vad personen har för roll eller titel – eller varför du nu har valt att intervjua honom eller henne – helt enkelr det som är relevant för ditt arbete. Därefter skriver du hur samtalet har förts, om det har varit ett telefonsamtal, mailkonversation, etc. Avslutningsvis nämner du vilket datum konversationen ägde rum. Även föreläsningar räknas som muntliga källor. Tänk dock på att du behöver personens tillstånd för att använda en konversation eller dylikt som muntlig källa.

 

Övriga referenskällor

Ska du ta med ett tv-program eller film så skriver du helt enkelt namnet på programmet eller filmen, årtal, eventuellt namn på avsnittet, vart den sändes eller vilka som gjort filmen (till exempel SVT), och slutligen vart du såg den och datum. Ska du referera en tidningsartikel så börjar du med författare och årtal, sedan artikelns namn, därefter vilken tidning du hittade den i och avslutningsvis vilket datum tidningen gavs ut. Är det en tidskriftsartikel så gör du på samma sätt men behöver inte skriva datum för utgivning. Ska du referera en hemsida så kolla först vart informationen ursprungligen kommer ifrån, kanske är det egentligen en tidningsartikel eller text från en bok eller liknande. Om inte så skriver du upphovsman, datum för senaste uppdateringen, titeln, en länk till hemsidan, samt datum för åtkomst.

 

Källornas ordningsföljd i källhänvisningen

För att göra det enklare att hitta i källhänvisningslistan så kan man skriva referenserna i bokstavsordning eller också i den ordning som de kommer i din text. Om samma källa används flera gånger i texten så kan man numrera dem och skriva samma bokstav när man anger referensen i texten, och sedan skriva källförteckningen i nummerordning. Tänk också på att se till så att du har all information som du behöver, och skriv gärna ned källorna vart efter du har använt dem så att du vet att du får med allting som behövs i källförteckningen.

 

Harvards referenssystem

Ett klassiskt förekommande referenssätt som ofta används i uppsatser kallas för Harvards referenssystem. Harvards standardiserade referenssystem uppfanns på Harvard University på 1800-talet för att skapa ordning och reda i elevernas referenshantering. För att läsa mer om hur Harvards referenssystem i löpande text ser ut, klicka här